
Både blodglukos och insulin påverkar cancercellernas tillväxt och överlevnad. Schematisk illustration av hur ketogen kost och metformin påverkar dessa nivåer genom olika mekanismer. Ketogen kost minskar tillförseln av glukos från maten, medan metformin framför allt minskar leverns glukosproduktion och förbättrar insulinkänsligheten. Kurvorna illustrerar principiella effekter och är inte uppmätta behandlingsresultat.
Blodsockret har blivit en viktigare fråga inom cancervården
Blodglukos har traditionellt främst betraktats som en fråga för diabetesvården.
Men inom onkologin växer intresset för hur kroppens ämnesomsättning påverkar möjligheterna att genomföra cancerbehandling framgångsrikt.
I januari 2025 publicerade Chase Doyle en artikel i The ASCO Post om vikten av att behandla andra sjukdomar samtidigt med cancern. Artikeln återger M. Edie Bruckers presentation vid JADPRO Live 2024.
M. Edie Brucker framhåller där att dåligt kontrollerad diabetes försvårar cancerbehandlingen och ökar risken för komplikationer.
Hon betonar betydelsen av att kontrollera fasteglukos och HbA1c redan innan behandlingen börjar och att se över medicineringen hos patienter som använder exempelvis metformin eller insulin.
Även cancerbehandlingen kan höja blodsockret. Ett vanligt exempel är kortison, som används tillsammans med flera former av cytostatika.
Brucker berättar att hon i vissa situationer minskar kortisondosen för att begränsa kraftiga blodsockerstegringar, när det är medicinskt lämpligt.
Läs artikeln i The ASCO Post (2025) – Managing Comorbidities in Oncology
Det intressanta är att blodglukos inte längre enbart ses som ett separat diabetesproblem. Det har blivit en faktor som behöver vägas in i planeringen och genomförandet av vissa cancerbehandlingar.
Metformin används redan förebyggande vid vissa cancerbehandlingar
Ett särskilt tydligt exempel är behandling med läkemedel som hämmar PI3K/AKT-signaleringen.
Denna signalväg har en central roll både i tumörtillväxt och i kroppens reglering av insulin och glukos.
När signalvägen blockeras kan patienten utveckla insulinresistens och kraftigt förhöjt blodsocker.
Här finns dessutom ett särskilt problem: de stigande insulinnivåerna kan motverka delar av den signalblockering som cancerläkemedlet är avsett att åstadkomma.
Därför har glukoskontrollen fått stor betydelse vid dessa behandlingar.
I en internationell expertkonsensus från 2024 rekommenderas förebyggande metformin för patienter med förhöjt HbA1c inom prediabetesområdet inför behandling med PI3K-hämmaren alpelisib.
Även kolhydratbegränsad kost, inklusive ketogen kost, diskuteras som en del av den metabola kontrollen.
I oktober 2026 beskrev onkologen Jason Mouabbi i Targeted Oncology hur han arbetar med tidig glukoskontroll vid behandling av avancerad bröstcancer.
Han lyfter fram kostförändringar, metformin och regelbunden kontroll av blodglukos, med målet att kunna genomföra cancerbehandlingen utan onödiga avbrott.
Se den korta videon i Targeted Oncology (2026)
Detta är ett konkret exempel på hur kontroll av glukos och insulin har blivit en aktiv del av cancerbehandlingen.
Det väcker en intressant fråga: Kan det finnas ytterligare behandlingsvinster i att påverka glukos- och insulinmetabolismen mer aktivt också hos patienter med normala glukosnivåer?
Metformin – ett gammalt diabetesläkemedel med nya möjligheter
Metformin har använts mot diabetes i över 60 år och är ett av världens mest använda diabetesläkemedel.
Det minskar framför allt leverns glukosproduktion och förbättrar insulinkänsligheten.
Resultatet är lägre blodglukos och, särskilt vid insulinresistens, lägre insulinnivåer.
Till skillnad från flera andra diabetesläkemedel stimulerar metformin inte insulinproduktionen. Det orsakar därför normalt inte heller lågt blodsocker när det används ensamt.
Intresset för metformin som möjligt cancerläkemedel tog fart i början av 2000-talet.
I flera observationsstudier hade diabetespatienter som använde metformin lägre förekomst av vissa cancerformer än patienter som fick andra diabetesläkemedel.
Sedan dess har metformin undersökts som ett möjligt komplement till cytostatika, strålbehandling, hormonbehandling, målriktade läkemedel och immunterapi.
Hur kan metformin påverka cancern?
Metformins effekter på tumörtillväxt är inte begränsade till en enda mekanism.
1. Lägre glukos och insulin
Metformin minskar leverns glukosproduktion och förbättrar insulinkänsligheten.
Insulin är inte bara ett hormon som reglerar blodsockret. Det fungerar också som en tillväxtsignal och påverkar bland annat PI3K–AKT–mTOR-systemet.
Höga insulinnivåer kan därmed bidra till att driva cancertillväxt.
Genom att minska förhöjda nivåer av glukos och insulin kan metformin påverka denna signalering.
2. Påverkan på AMPK och mTOR
Metformin kan aktivera AMPK och minska mTOR-signaleringen.
AMPK hjälper cellen att anpassa sin energiförbrukning när tillgången på energi är begränsad.
mTOR reglerar bland annat proteinsyntes och celltillväxt och är ofta överaktivt i tumörer.
Dessa mekanismer har därför undersökts omfattande inom cancerforskningen.
3. Metformin och tumörens glukosberoende
I ett tidigare blogginlägg diskuterade vi varför syrebrist gör vissa tumörceller särskilt beroende av glukos.
Läs: Varför är glukos så viktigt för cancer?
Solida tumörer har oftast en ojämn syretillförsel.
Nära blodkärlen finns celler som kan producera stora mängder energi med hjälp av syre. Längre från de fungerande blodkärlen begränsar syrebristen denna möjlighet. Där blir tumörcellerna beroende av glykolys, som kan producera ATP utan syre.
Metformin kan hämma mitokondriernas energiproduktion. Om de syresatta tumörcellerna därför behöver använda mer glukos för sin energiförsörjning ökar konkurrensen om glukos inom tumören.
Konsekvenserna kan bli störst för de syrefattiga tumörcellerna, eftersom dessa är särskilt beroende av glukos för sin överlevnad.
Kan metformin göra andra cancerbehandlingar effektivare – 1 + 1 > 2?
En särskilt intressant möjlighet är att kombinera metformin med andra cancerbehandlingar.
Tanken är enkel: två behandlingar som angriper olika delar av tumörens överlevnadssystem kan tillsammans ge större effekt än var och en för sig.
1 + 1 > 2?
I en översiktsartikel publicerad i Translational Oncology 2024 sammanfattades forskningen om metformin i kombination med cytostatika, strålbehandling, målriktade läkemedel och immunterapi.
Forskarna beskrev flera mekanismer som kan förklara de positiva kombinationseffekterna.
Metformin påverkar glukos- och insulinmetabolismen, energiproduktionen och tillväxtsignaleringen. Andra cancerläkemedel angriper exempelvis DNA, celldelning eller specifika tillväxtsignaler.
Kombinationen kan därmed göra tumörceller mer känsliga för behandlingen.
I experimentella modeller har flera sådana kombinationer visat förstärkta effekter.
Även kliniska studier har gett intressanta resultat.
Det viktiga är alltså inte bara om metformin har en egen cancerhämmande effekt.
Det kan vara minst lika intressant att undersöka om metformin gör andra behandlingar effektivare.
Vad visar de kliniska studierna?
En metaanalys publicerad i september 2026 sammanställde 19 randomiserade studier med totalt 3 502 patienter.
Forskarna undersökte metformin som tillägg till cancerbehandling.
Resultaten visade:
- Förbättrad objektiv tumörrespons, det vill säga att fler patienter fick en mätbar minskning av tumörerna.
- Ingen statistiskt säker förbättring av total överlevnad.
- En intressant överlevnadssignal i en undergrupp som fick metformin tillsammans med platinabaserad cytostatika.
I denna undergrupp var den observerade dödlighetsrisken under uppföljningen 39 procent lägre med kombinationsbehandlingen.
Metformin ökade inte heller förekomsten av allvarliga biverkningar i det sammanlagda studiematerialet.
De kliniska resultaten visar därmed två saker.
Metformin har ännu inte visat någon generell överlevnadsvinst vid cancer. Men resultaten ger anledning att fortsätta undersöka om vissa tumörtyper och behandlingskombinationer kan ha särskilt stor nytta av läkemedlet.
Här kan skillnader i tumörernas ämnesomsättning vara en viktig del av förklaringen.
Metformin inom holistisk cancervård
Metformin används även inom holistisk cancervård, där vissa läkare förskriver läkemedlet utanför dess godkända indikation, så kallad off-label-användning.
Paul Anderson är en amerikansk naturopat med lång erfarenhet av integrativ cancervård.
I videon Can a Diabetes Drug Really Help Fight Cancer? beskriver han varför metformin väckt intresse som komplement till etablerade cancerbehandlingar.
Han lyfter fram läkemedlets påverkan på glukos, insulin, AMPK, mTOR, mitokondrier och tumörens mikromiljö.
Anderson diskuterar också möjligheten att metformin förstärker andra metabola interventioner och etablerade cancerbehandlingar.
Videon ger en lättillgänglig introduktion till resonemangen inom integrativ cancervård, även om flera av de kliniska fördelar som diskuteras ännu inte är säkerställda.
Se Dr. Paul Andersons video – Can a Diabetes Drug Really Help Fight Cancer?
Vilka doser används och vilka är biverkningarna?
Metformin är ett välbeprövat läkemedel med lång klinisk erfarenhet.
Vid diabetes används doser mellan 500 och 2 000 mg per dag. Behandlingen inleds vanligen med en lägre dos som därefter höjs gradvis.
Liknande doser används för att kontrollera förhöjt blodsocker vid vissa cancerbehandlingar.
I den stora randomiserade bröstcancerstudien MA.32 användes 850 mg två gånger dagligen, totalt 1 700 mg per dag.
Även inom integrativ cancervård förekommer doser i samma storleksordning, men doseringen varierar mellan olika behandlingsupplägg.
De vanligaste biverkningarna är diarré, illamående och andra magbesvär. Besvären är ofta dosberoende.
Vid långvarig användning kan vitamin B12-nivåerna sjunka.
Njurfunktionen är särskilt viktig eftersom metformin huvudsakligen utsöndras via njurarna. Vid kraftigt nedsatt njurfunktion ska läkemedlet inte användas.
Även allvarlig leversjukdom, uttorkning och svåra akuta sjukdomstillstånd med syrebrist innebär ökade risker.
Laktacidos är en mycket ovanlig komplikation vid korrekt användning, men kan vara livshotande om den inträffar.
Metformin är alltså ett relativt väl tolererat läkemedel, men njurfunktion, övrig sjukdomsbild och samtidiga läkemedel behöver alltid vägas in.
Ketogen kost och metformin – kan kombinationen ge större effekt?
I ett tidigare blogginlägg diskuterade vi hur ketogen kost minskar tillförseln av kolhydrater och vanligtvis sänker insulinnivåerna och blodglukosnivåerna.
Läs: Ketogen kost och cancer – vad visar forskningen?
Metformin påverkar glukosmetabolismen på ett annat sätt, framför allt genom att minska leverns glukosproduktion och förbättra insulinkänsligheten.
Det gör kombinationen biologiskt intressant.
Ketogen kost minskar glukostillförseln från maten, medan metformin påverkar kroppens egen glukosreglering.
Det är två olika angreppssätt mot samma metabola system.
Men kroppens blodglukos regleras effektivt, och hos personer med normala blodsockernivåer ger metformin vanligtvis en begränsad ytterligare glukossänkning.
Det är därför ännu inte visat att kombinationen kan begränsa tumörernas glukostillgång tillräckligt för att förbättra överlevnaden.
Samtidigt kan effekter på insulin, tillväxtsignalering och tumörens energimetabolism vara betydelsefulla.
Det gör kombinationen intressant som forskningsfråga – särskilt om den studeras tillsammans med etablerade cancerbehandlingar.
Vad kan vi dra för slutsatser?
Kontroll av blodglukos och insulin har blivit en allt viktigare fråga inom den moderna cancervården.
Redan i dag används metformin för att förebygga och behandla förhöjt blodsocker vid vissa riktade cancerbehandlingar.
Men det kliniska arbetet handlar fortfarande huvudsakligen om att undvika hyperglykemi och säkerställa att patienterna kan genomföra sin cancerbehandling.
Den större frågan är om en mer aktiv påverkan på glukos- och insulinmetabolismen kan förbättra själva behandlingseffekten.
Metformin har flera egenskaper som gör läkemedlet intressant i detta sammanhang.
Det påverkar blodglukos, insulin, cellernas tillväxtsignalering och under vissa förhållanden deras energiproduktion.
Kliniska studier har ännu inte visat någon generell överlevnadsvinst, men det finns positiva signaler när metformin kombineras med vissa cancerbehandlingar.
Kanske ligger den största potentialen inte i metformin som enskilt cancerläkemedel, utan i att kombinera flera behandlingar som angriper tumörens överlevnad från olika håll.
Det är tanken bakom 1 + 1 > 2.
För att förstå vilka kombinationer som kan fungera behöver vi också bättre förstå tumörernas metabolism, särskilt samspelet mellan syretillgång, glukosberoende och energiproduktion.
I kommande artiklar ska vi titta närmare på andra ämnen som påverkar tumörernas metabolism och diskutera om flera kompletterande angreppssätt kan förstärka varandra ytterligare.
Vad vill du veta mer om?
Har du frågor om metformin, blodsocker, insulin eller andra metabola strategier vid cancer?
Skriv gärna i kommentarsfältet.
Om du tycker att artikeln är intressant får du gärna gilla och dela den vidare.
Sture Hobro
Linbro Therapeutics AB
Referenser och vidare läsning
1. Doyle C (2025). Managing Comorbidities in Oncology: Practical Strategies for Optimized Patient Care. The ASCO Post. Läs artikeln
2. Gallagher EJ et al. (2024). Managing hyperglycemia and rash associated with alpelisib: expert consensus recommendations using the Delphi technique. npj Breast Cancer. Läs artikeln
3. Llombart-Cussac A et al. (2024). Preventing alpelisib-related hyperglycaemia in HR+/HER2−/PIK3CA-mutated advanced breast cancer using metformin (METALLICA). eClinicalMedicine. Läs studien
4. Mouabbi J (2026). Managing Hyperglycemia in PIK3CA-Mutated HR+/HER2-Negative Advanced Breast Cancer. Targeted Oncology. Se videon
5. Evans JMM et al. (2005). Metformin and reduced risk of cancer in diabetic patients. BMJ. Läs studien
6. Dowling RJO, Goodwin PJ, Stambolic V (2011). Understanding the benefit of metformin use in cancer treatment. BMC Medicine. Läs artikeln
7. Sonveaux P et al. (2008). Targeting lactate-fueled respiration selectively kills hypoxic tumor cells in mice. Journal of Clinical Investigation. Läs studien
8. Metformin as anticancer agent and adjuvant in cancer combination therapy: Current progress and future prospect (2024). Translational Oncology. Läs översikten
9. Goodwin PJ et al. (2022). Effect of Metformin vs Placebo on Invasive Disease–Free Survival in Patients With Breast Cancer: The MA.32 Randomized Clinical Trial. JAMA. Läs studien
10. Bin Saddiq BW et al. (2026). Revisiting metformin as a chemotherapy adjuvant: a systematic review and meta-analysis based on recent randomized-controlled trials. Frontiers in Oncology. Läs metaanalysen
11. Anderson P (2025). Can a Diabetes Drug Really Help Fight Cancer? Se videon på YouTube
Denna artikel är avsedd som forskningsinformation och kunskapsstöd. Metformin är inte en etablerad generell cancerbehandling. Beslut om läkemedel och förändringar av cancerbehandling ska fattas tillsammans med ansvarig läkare.
Tänk på att kommentarerna blir offentliga. Undvik egna eller andras känsliga hälsouppgifter. Kommentarer granskas före publicering.

Kommentarer
Så hanteras din kommentar
Linbro Therapeutics AB ansvarar för kommentarerna. Ditt visningsnamn, din text och datum publiceras om kommentaren godkänns. Din ChatGPT-identitet används för inloggning och för att begränsa spam, men visas inte offentligt. Kommentarer som väntar på granskning raderas senast efter 90 dagar. Godkända kommentarer ligger kvar tills de tas bort eller kommentarsfunktionen avvecklas. Skriv inga känsliga hälsouppgifter. Kontakta sture.hobro@linbrotherapeutics.com om du vill få din kommentar borttagen eller har frågor om hanteringen.