En norsk randomiserad studie från 2019 gav några uppseendeväckande resultat.

Patienter som fick 96 gram kolhydrater inför en bröstcanceroperation hade nästan fyra gånger högre insulinnivåer än patienter som fastade – trots att blodglukos var praktiskt taget identiskt.

Forskarna fann också skillnader i tumörernas tillväxtmarkörer och högre nivåer av glutation, ett ämne som hjälper cellerna att försvara sig mot oxidativ stress.

Men det mest överraskande var långtidsresultaten.

Hos patienter med östrogenreceptorpositiva brösttumörer på 2–5 cm var den totala överlevnaden 33 procent i kolhydratgruppen jämfört med 100 procent i fastegruppen.

Skillnaden är anmärkningsvärd, även om undergruppen bara omfattade elva patienter – sex i kolhydratgruppen och fem i fastegruppen – och kolhydratgruppen hade en större andel tumörer med ogynnsamma prognostiska egenskaper.

Trots dessa fynd rekommenderas kolhydratuppladdning fortfarande inför vissa canceroperationer.

Det väcker en fråga som jag tycker förtjänar betydligt större uppmärksamhet:

När vi försöker skapa bästa möjliga förutsättningar för patientens återhämtning efter operationen – har vi också undersökt vilka förutsättningar vi samtidigt skapar för tumören?

Total överlevnad i ER-positiv T2-undergrupp samt blodglukos och insulin efter kolhydratdryck eller fasta
Öppna bilden i full storlek ↗

Figur 1. Kolhydratuppladdning före bröstcanceroperation. (A) Total överlevnad hos patienter med östrogenreceptorpositiva T2-tumörer (2–5 cm). Den Kaplan–Meier-skattade överlevnaden var 33 % i kolhydratgruppen (n = 6) och 100 % i fastegruppen (n = 5). Staplarna visar de rapporterade överlevnadsvärdena, inte förloppet över tid. (B) Blodglukos och insulin efter den preoperativa interventionen. Trots nästan identiskt blodglukos var insulinnivån cirka 3,7 gånger högre hos patienterna som fått kolhydratdryck. Källa: Lende och medarbetare (2019), figur 5b och tabell 4.

Läs den ursprungliga studien i BMC Cancer ↗

Nästan identiskt blodsocker – men 270 procent högre insulin

Det kanske mest intressanta fyndet i studien handlar faktiskt inte om överlevnad, utan om vad som hände med patienternas ämnesomsättning före operationen.

Forskarna mätte blodglukos och insulin efter den preoperativa interventionen.

BlodvärdeFastaKolhydratdryckSkillnad
Glukos, mmol/L5,115,22+2 %
Insulin, mIE/L9,133,7+270 %

En skillnad på endast 2 procent i blodglukos motsvarades alltså av en skillnad på hela 270 procent i insulin.

Detta är viktigt.

Blodglukos regleras mycket effektivt av kroppen. När vi tillför kolhydrater stimuleras insulinfrisättningen, vilket hjälper till att hålla blodglukos inom ett relativt snävt intervall.

Men insulin reglerar inte bara blodglukos. Det fungerar också som en tillväxtsignal och påverkar bland annat PI3K–AKT–mTOR-systemet, som har stor betydelse för cellernas tillväxt och överlevnad.

Det innebär att två patienter kan ha nästan identiska blodglukosnivåer men befinna sig i helt olika hormonella och metabola tillstånd.

Blodglukos berättar alltså bara en del av sanningen. Bakom till synes normala glukosnivåer kan det finnas mycket stora skillnader i insulin och därmed i de signaler som påverkar cellernas tillväxt och överlevnad.

Det är en av de viktigaste lärdomarna från den norska studien.

Varför ger man kolhydrater före operation?

Inom modern kirurgi används ofta principer som kallas Enhanced Recovery After Surgery (ERAS).

Målet är att minska komplikationer, förkorta vårdtider och påskynda återhämtningen efter operation.

En del av dessa program är att patienterna får dricka kolhydratrika drycker före ingreppet.

Syftet är bland annat att minska den insulinresistens som utvecklas i samband med kirurgi och att förbättra patientkomforten.

Metoden utvecklades framför allt för större kirurgiska ingrepp och har använts inom bland annat bukkirurgi.

Men cancerkirurgi skiljer sig från många andra operationer.

När kolhydratdrycken ges finns cancertumören fortfarande kvar i kroppen.

Frågan är därför inte bara hur patientens ämnesomsättning påverkas, utan också hur tumören påverkas.

Det var detta den norska forskargruppen vid Stavangers universitetssjukhus ville undersöka.

Den norska studien – 61 kvinnor med bröstcancer

Tone Hoel Lende och medarbetare publicerade 2019 en randomiserad studie i tidskriften BMC Cancer.

Totalt deltog 61 kvinnor med operabel bröstcancer.

Patienterna fördelades slumpmässigt mellan två grupper.

Kolhydratgruppen – 26 patienter

Patienterna fick en kolhydratrik dryck kvällen före operationen och 2–4 timmar före ingreppet.

Totalt tillfördes 96 gram kolhydrater.

Fastegruppen – 35 patienter

Patienterna följde vanliga preoperativa fasterutiner med fri tillgång till vatten.

Forskarna undersökte insulin, glukos, tumörernas tillväxtmarkörer och patienternas långsiktiga behandlingsresultat.

Medianuppföljningen var 88 månader, alltså drygt sju år.

Kolhydratuppladdningen och tumörernas tillväxt

En av de tydligaste effekterna av kolhydratdrycken var den kraftiga insulinökningen.

Forskarna undersökte också tumörernas proliferationsmarkörer, som beskriver hur aktivt cellerna delar sig.

Hos patienter med östrogenreceptorpositiv (ER-positiv) bröstcancer hade 70 procent av tumörerna i kolhydratgruppen hög proliferation, jämfört med 30 procent i fastegruppen.

Skillnaden var statistiskt signifikant, p = 0,038.

Dessa resultat väckte misstanken att den preoperativa metabola miljön kunde ha betydelse för tumörernas biologiska egenskaper.

Eftersom tumörernas proliferation inte hade mätts före interventionen vet vi inte hur stor del av skillnaden som redan fanns när patienterna randomiserades.

Men resultaten var tillräckligt intressanta för att forskarna även skulle undersöka patienternas långtidsprognos.

De uppseendeväckande resultaten – återfall och överlevnad

Vid långtidsuppföljningen observerades stora skillnader mellan grupperna.

Hos patienterna med ER-positiv bröstcancer var den återfallsfria överlevnaden omkring 70 procent i kolhydratgruppen, jämfört med närmare 100 procent i fastegruppen.

Skillnaden var statistiskt signifikant, p = 0,012.

Forskarna undersökte därefter vilken betydelse tumörstorleken hade.

Hos patienter med ER-positiva T2-tumörer, det vill säga tumörer större än 2 cm men högst 5 cm, var skillnaden ännu mer uttalad.

Den återfallsfria överlevnaden var:

  • 33 procent i kolhydratgruppen (2 av 6 patienter).
  • 100 procent i fastegruppen (5 patienter).

Även den totala överlevnaden var 33 respektive 100 procent i denna undergrupp.

Det är ett mycket uppseendeväckande resultat efter en metabol intervention som pågick under mindre än ett dygn.

Men patientgrupperna var inte helt jämförbara

Det finns en viktig invändning mot att tolka överlevnadsskillnaderna som en direkt effekt av kolhydratuppladdningen.

Trots randomiseringen hade kolhydratgruppen en större andel tumörer med ogynnsamma prognostiska egenskaper.

Den genomsnittliga tumörstorleken var 19,4 mm i kolhydratgruppen och 15,0 mm i fastegruppen.

Andelen T2-tumörer var också högre i kolhydratgruppen.

Detta är skillnader som i sig kan påverka återfall och överlevnad.

Dessutom omfattade den mest uppseendeväckande T2-undergruppen endast sex patienter i kolhydratgruppen och fem i fastegruppen.

Studien var ursprungligen utformad för att undersöka tumörproliferation, inte för att säkert fastställa skillnader i överlevnad.

Överlevnadsskillnaderna är därför anmärkningsvärda, men studien bevisar inte att kolhydratdrycken orsakade dem.

Det gör däremot inte de uppmätta skillnaderna i insulin och tumörernas metabola markörer mindre intressanta.

En andra studie undersökte tumörernas metabolism

Samma forskargrupp publicerade i december 2019 ytterligare en artikel, baserad på material från samma patientgrupp.

Denna gång undersöktes de metabola förändringarna mer detaljerat.

Forskarna analyserade blodprover och tumörvävnad med magnetresonansbaserad metabolomik.

Tumörmaterial fanns tillgängligt från 29 patienter, varav 16 hade fått kolhydratdryck och 13 hade fastat.

Forskarna fann flera tydliga skillnader.

I blodet:

  • Högre nivåer av laktat.
  • Högre nivåer av pyruvat.
  • Lägre nivåer av ketonkroppar.
  • Förändringar i flera aminosyror och andra metaboliter.

I tumörerna:

Hos patienterna med ER-positiva tumörer var glutationnivåerna högre efter kolhydratuppladdning.

Skillnaden var statistiskt signifikant, p = 0,002.

Forskarna fann dessutom ett tydligt positivt samband mellan insulinhalten i blodet och glutationkoncentrationen i tumörerna, r = 0,680.

Läs den metabola uppföljningsstudien – Lende och medarbetare (2019) ↗

Varför är glutation så intressant?

Glutation är en central del av cellernas antioxidativa försvar.

Det hjälper cellerna att hantera reaktiva syreföreningar och skydda viktiga strukturer från oxidativa skador.

Detta försvar är särskilt viktigt även för cancerceller.

Strålbehandling och flera cytostatika utnyttjar bland annat oxidativa skador för att angripa tumörcellerna. Ett effektivt antioxidativt försvar kan därför bidra till tumörens möjligheter att överleva sådana behandlingar.

Att kolhydratgruppen hade högre insulin och att de ER-positiva tumörerna innehöll mer glutation är därför särskilt intressant.

Forskarna fann också att högre nivåer av vissa metaboliter var kopplade till sämre långtidsresultat.

De metabola analyserna mätte koncentrationer av olika ämnen, inte själva hastigheten i tumörernas energiproduktion. Men de visade att de två behandlingsgrupperna hade olika metabola profiler.

Fynden stärker alltså intresset för frågan om hur en kortvarig förändring av glukos- och insulinmiljön påverkar cancer i samband med behandling.

Kan några timmars kolhydratuppladdning påverka överlevnaden flera år senare?

Detta är kanske studiens mest fascinerande fråga.

Kolhydratuppladdningen pågick under mindre än ett dygn. Skillnaderna i återfall och överlevnad framträdde först under den långsiktiga uppföljningen.

Det är knappast rimligt att tumörerna skulle ha hunnit växa särskilt mycket under de få timmarna före operationen.

En möjlig förklaring är i stället att den förändrade metabola miljön påverkade tumörcellernas förmåga att överleva stressen i samband med operationen.

Insulin påverkar tillväxtsignalering och glukosmetabolism. Glutation påverkar cellernas antioxidativa försvar.

Båda har betydelse för cellernas överlevnad.

Men detta är en biologisk hypotes. Studierna visar inte att just dessa mekanismer orsakade skillnaderna i återfall och överlevnad.

För att kunna avgöra detta behöver den norska studien följas upp med större randomiserade försök.

Det som är gynnsamt för patientens återhämtning behöver inte automatiskt vara gynnsamt för tumörens biologi eller patientens långsiktiga cancerprognos.

Kolhydratuppladdning rekommenderas fortfarande inom cancerkirurgin

Det kanske mest anmärkningsvärda är att kolhydratuppladdning fortfarande rekommenderas vid cancerkirurgin.

I ESPEN uppdaterade riktlinjer för kirurgisk nutrition från 2025 rekommenderas preoperativ kolhydrattillförsel inför större planerad bukkirurgi.

Syftet är bland annat att stimulera insulinfrisättningen, minska postoperativ insulinresistens och förbättra patientkomforten.

Riktlinjerna omfattar även kirurgiska patienter med cancer.

Även ERAS-riktlinjerna för gynekologisk cancerkirurgi från 2026 rekommenderar preoperativ kolhydratuppladdning, med hänvisning till förbättrad patientkomfort och snabbare återhämtning av tarmfunktionen.

Men hur påverkas tumören? Och hur påverkas den långsiktiga risken för återfall?

Det är dessa frågor som den norska studien aktualiserar.

Läs ESPEN riktlinjer från 2025 ↗

Läs ERAS-riktlinjerna för gynekologisk cancerkirurgi från 2026 ↗

Läs ERAS-riktlinjerna för kolorektal kirurgi från 2025 ↗

Varför har resultaten inte följts upp?

Den norska studien publicerades redan 2019.

Forskarna rapporterade stora skillnader i återfall och överlevnad hos vissa patientgrupper och fann samtidigt tydliga skillnader i insulin och tumörernas metabola markörer.

De föreslog själva att resultaten skulle undersökas i en större multicenterstudie.

Men sju år senare har jag inte trots att jag letat ordentligt kunnat hitta någon publicerad randomiserad studie som direkt försökt bekräfta dessa resultat. Vill man veta?

Jag tycker det är en berättigad fråga.

Den ursprungliga studien var liten och överlevnadsresultaten kan ha påverkats av skillnader i tumöregenskaper mellan grupperna. Men övriga fynd är också häpnadsväckande!

Men är inte detta just ett argument för att genomföra en större studie?

Här finns dessutom en intervention som i princip är enkel att undersöka: kolhydratdryck jämfört med vanlig preoperativ fasta.

Båda alternativen används redan inom sjukvården.

Samtidigt tillämpas kolhydratuppladdning fortfarande inom cancerkirurgi utan att effekterna på långsiktig canceröverlevnad är ordentligt undersökta.

Om en vanlig rutin inför canceroperation kan påverka tumörernas överlevnad och patienternas långsiktiga prognos, borde det då inte vara angeläget att undersöka saken ordentligt?

Jag tycker att svaret är självklart.

Vad kan vi dra för slutsatser?

Den norska studien visar att en kortvarig kolhydratuppladdning före bröstcanceroperation kan ge en mycket kraftig insulinrespons trots att blodglukos förblir normalt.

Forskarna fann också skillnader i tumörernas proliferationsmarkörer och i en efterföljande metabol analys högre glutationnivåer i ER-positiva tumörer.

Vid långtidsuppföljningen observerades stora skillnader i återfall och överlevnad, särskilt hos patienter med ER-positiva T2-tumörer.

Överlevnadsresultaten behöver bekräftas i större studier eftersom patientgrupperna var små och heterogena.

Men de biologiska fynden är i sig tillräckligt intressanta för att starkt motivera fortsatt forskning.

Det mest slående är kanske att blodglukos endast skilde sig med omkring 2 procent mellan grupperna, medan insulinnivåerna skilde sig med hela 270 procent.

Det illustrerar varför vi behöver undersöka mer än blodglukos när vi studerar cancer och ämnesomsättning.

Vi behöver också förstå betydelsen av insulin, tumörernas metabola miljö och deras förmåga att överleva stress och behandling.

Och framför allt behöver vi undersöka hur våra kirurgiska rutiner påverkar patienten, tumören och överlevnaden.

Vi har länge försökt optimera patientens förutsättningar inför operationen. Är det inte dags att också fråga oss om vi samtidigt optimerar tumörens förutsättningar?

Skulle vi kunna optimera förutsättningar för överlevnad istället!

Det är en fråga som förtjänar ett betydligt bättre svar än vi har i dag.

Vad tycker du?

Är det självklart att samma förberedelser inför operation är bäst för patienter med och utan cancer?

Borde tumörernas metabola miljö få större betydelse när vi utformar rutinerna inför cancerkirurgi?

Skriv gärna dina tankar i kommentarsfältet.

Tycker du att artikeln är intressant och viktig? Gilla gärna och dela den vidare.

Sture Hobro


Referenser

1. Lende TH, Austdal M, Varhaugvik AE et al. (2019). Influence of pre-operative oral carbohydrate loading vs. standard fasting on tumor proliferation and clinical outcome in breast cancer patients – a randomized trial. BMC Cancer, 19, 1076. Läs originalstudien Öppna källan ↗

2. Lende TH, Austdal M, Bathen TF et al. (2019). Metabolic consequences of perioperative oral carbohydrates in breast cancer patients – an explorative study. BMC Cancer, 19, 1183. Läs den metabola uppföljningen Öppna källan ↗

3. Weimann A et al. (2025). ESPEN guideline on clinical nutrition in surgery – Update 2025. Clinical Nutrition. Läs riktlinjerna Öppna källan ↗

4. ERAS Society (2026). Enhanced recovery after surgery society guidelines for gynecologic oncology: 2026 update. Gynecologic Oncology. Läs riktlinjerna Öppna källan ↗

5. ERAS Society (2025). Guidelines for perioperative care in elective colorectal surgery: Enhanced Recovery After Surgery (ERAS) Society recommendations 2025. Surgery. Läs riktlinjerna Öppna källan ↗

Denna artikel är avsedd som forskningsinformation och kunskapsstöd. Den ska inte användas för att på egen hand ändra ordinerade förberedelser inför en operation. Fasta, vätskeintag och nutritionsbehandling behöver anpassas till operationen, anestesin och patientens individuella tillstånd. Sådana beslut ska fattas tillsammans med ansvarigt operations- och anestesiteam.

Tänk på att kommentarerna blir offentliga. Undvik egna eller andras känsliga hälsouppgifter. Kommentarer granskas före publicering.

Kommentarer

Laddar kommentarer …

Så hanteras din kommentar

Linbro Therapeutics AB ansvarar för kommentarerna. Ditt visningsnamn, din text och datum publiceras om kommentaren godkänns. Din ChatGPT-identitet används för inloggning och för att begränsa spam, men visas inte offentligt. Kommentarer som väntar på granskning raderas senast efter 90 dagar. Godkända kommentarer ligger kvar tills de tas bort eller kommentarsfunktionen avvecklas. Skriv inga känsliga hälsouppgifter. Kontakta sture.hobro@linbrotherapeutics.com om du vill få din kommentar borttagen eller har frågor om hanteringen.

← Fler inlägg i Cancerbloggen