Inom idrotten används kolhydratuppladdning för att ge kroppen bättre förutsättningar att klara en kommande ansträngning. Inom kirurgin används kolhydratdrycker för att förbättra patientens metabola förutsättningar inför operationen.
Men när patienten har cancer uppstår en annan fråga: Vilka celler är det egentligen som vi hjälper att förbereda sig inför operationen?
Vid en canceroperation avlägsnas hela den synliga tumören, om operationen lyckas som planerat. Men det betyder inte att alla cancerceller försvinner.
Många patienter har redan spridda cancerceller när operationen genomförs. I en stor studie av bröstcancerpatienter kunde forskarna påvisa tumörceller i benmärgen hos drygt 30 procent av patienterna, trots att de inte hade någon kliniskt konstaterad fjärrspridning.
Forskning visar dessutom att antalet cirkulerande tumörceller kan öka i samband med operationen. I en studie steg andelen bröstcancerpatienter med detekterbara tumörceller i blodet från 45 till 66 procent första dagen efter ingreppet.
De flesta cirkulerande tumörceller bildar aldrig metastaser. Men några kan överleva, ligga vilande under lång tid och senare ge upphov till återfall.
För patientens framtid kan dessa få överlevande celler vara betydligt viktigare än de miljarder cancerceller som opererades bort.
Operationen förändrar spelplanen
När tumören opereras bort förändras miljön dramatiskt.
Blodförsörjningen förändras, vävnader skadas, inflammatoriska processer aktiveras och kroppen påbörjar sin läkning.
Kvarvarande cancerceller måste anpassa sig till dessa nya förhållanden.
Vilka överlever?
Det avgörs bland annat av cellernas energiförsörjning, näringstillgång, antioxidativa försvar och förmåga att motstå programmerad celldöd – apoptos.
Här kommer insulin in i bilden.
Insulin – betydligt mer än blodsockerreglering
Insulin är inte bara ett hormon som sänker blodglukos.
Det är också en kraftfull signal för näringsupptag, tillväxt och överlevnad.
Genom bland annat PI3K–AKT–mTOR-systemet stimulerar insulin näringsupptag, proteinsyntes och andra processer som hjälper celler att växa och överleva.
Även cancerceller som främst använder andra bränslen än glukos kan reagera på insulinets tillväxtsignaler.
Insulin kan alltså stimulera cellens upptag av näringsämnen och de signaler som hjälper den att växa, anpassa sig och överleva.
Vad händer om vi kraftigt höjer insulinet precis före operationen?
I en norsk randomiserad studie från 2019 fick kvinnor med bröstcancer antingen 96 gram kolhydrater före operationen eller genomgå vanlig preoperativ fasta.
Resultatet var anmärkningsvärt.
Blodglukos skilde sig bara omkring 2 procent mellan grupperna.
Däremot var insulinnivån 270 procent högre hos patienterna som fått kolhydratdryck.
Det är en häpnadsväckande skillnad.
Forskarna fann dessutom skillnader i tumörernas tillväxtmarkörer och högre nivåer av glutation i de östrogenreceptorpositiva tumörerna.
Glutation är en viktig del av cellernas antioxidativa försvar och hjälper cellerna att hantera oxidativ stress.
Vid långtidsuppföljningen observerades också stora skillnader i överlevnad i en liten patientundergrupp.
Tänk om vi förbereder fel celler?
Här kommer min hypotes.
Den har ännu inte prövats direkt vetenskapligt, men bygger på etablerad kunskap om hur insulin påverkar cellernas ämnesomsättning, tillväxt och överlevnad.
Vi vet att tumörceller kan finnas kvar efter en operation. Vi vet också att insulin kan stimulera cellernas näringsupptag, tillväxt och överlevnadssignalering.
Tänk om en kraftig insulinökning inför operationen hjälper kvarvarande cancerceller att klara den stress och de förändringar som följer på ingreppet?
Omvänt skulle en metabol miljö med låga insulinnivåer innebära svagare tillväxt- och överlevnadssignalering.
Det handlar alltså inte om att få tumören att växa mindre under några timmar.
Det handlar om vilka celler som klarar sig när förutsättningarna förändras.
Enstaka överlevande cancerceller kan på sikt få mycket stor betydelse.
Den norska studien bevisar inte denna hypotes. Men resultaten ger anledning att undersöka just denna mekanism.

Figur. Hypotes om hur förhöjda insulinnivåer i samband med canceroperation kan förstärka tillväxt-, närings- och överlevnadssignalering. Frågan är om denna metabola miljö också kan hjälpa kvarvarande tumörceller att anpassa sig och överleva. Mekanismen har ännu inte visats förklara överlevnadsresultaten i den norska studien.
Vi försöker stimulera insulin – men hos vilka celler?
Det mest intressanta är kanske att insulinökningen inte bara är en oavsiktlig effekt av kolhydratdrycken.
I ESPEN internationella riktlinjer för kirurgisk nutrition från 2025 rekommenderas kolhydratuppladdning inför större planerad bukkirurgi, bland annat för att stimulera insulinfrisättningen och därigenom motverka postoperativ insulinresistens och förbättra patientens återhämtning.
Riktlinjerna omfattar även cancerkirurgi.
Det är alltså en medveten metabol strategi att stimulera insulin inför stora operationer.
Men insulinets anabola signaler når inte bara friska celler.
De kan också påverka cancerceller som fortfarande finns kvar i kroppen.
Om målet är att hjälpa patientens celler att hantera operationsstressen, men vi samtidigt hjälper kvarvarande cancerceller att överleva samma stress – är det då verkligen en optimal strategi?
Vi vet ännu inte om detta sker. Men jag tycker att frågan förtjänar betydligt större uppmärksamhet.
Hur skulle jag själv resonera?
Om jag själv stod inför en canceroperation skulle jag starkt ifrågasätta rutinmässig kolhydratuppladdning och diskutera alternativen med operations- och anestesiteamet.
Jag skulle också vilja undersöka möjligheten att hålla insulinnivåerna låga genom en kolhydratbegränsad eller ketogen kost under dagarna kring operationen, utan att kompromissa med kroppens behov av energi, protein och andra näringsämnen.
Det är särskilt viktigt för patienter som redan är sårbara på grund av undernäring, något som inte är ovanligt inför större canceroperationer.
Att hålla insulin lågt är inte detsamma som att svälta patienten.
Operationsläkning, immunförsvar och bibehållen muskelmassa kräver god näringstillförsel.
Därför menar jag att vi behöver utveckla och undersöka näringsstrategier som tar hänsyn till både patientens återhämtning och tumörcellernas biologi.
Min hypotes är inte en bevisad metod för att minska canceråterfall. Men jag tycker att den är tillräckligt intressant för att motivera randomiserade kliniska studier där man undersöker insulinrespons, tumörbiologi, återhämtning och långsiktig överlevnad.
Bäst förberedd vinner – men vem är det som vinner?
Vi ägnar stora resurser åt att förbereda patienten inför operationen och förbättra återhämtningen.
Det är naturligtvis viktigt.
Men borde vi inte samtidigt undersöka hur förberedelserna påverkar tumörcellerna?
Om några få kvarvarande cancerceller kan avgöra om sjukdomen återkommer flera år senare, kanske det är minst lika viktigt att begränsa deras möjligheter att överleva som att förbättra patientens kortsiktiga återhämtning.
Vi vill ge patienten bästa möjliga förutsättningar.
Men är vi säkra på att vi inte samtidigt ger cancercellerna bättre förutsättningar?
Sture Hobro
Linbro Therapeutics AB
Referenser
1. Lende TH et al. (2019). Influence of pre-operative oral carbohydrate loading vs. standard fasting on tumor proliferation and clinical outcome in breast cancer patients – a randomized trial. BMC Cancer. Läs studien
2. Lende TH et al. (2019). Metabolic consequences of perioperative oral carbohydrates in breast cancer patients – an explorative study. BMC Cancer. Läs studien
3. Braun S et al. (2005). A pooled analysis of bone marrow micrometastasis in breast cancer. New England Journal of Medicine. Läs studien
4. Circulating tumour cells at baseline and late phase of treatment provide prognostic value in breast cancer (2021). Scientific Reports. Läs studien
5. Dormancy in Breast Cancer (2023). Läs artikeln
6. Weimann A et al. (2025). ESPEN guideline on clinical nutrition in surgery – Update 2025. Clinical Nutrition. Läs riktlinjerna
7. Ligibel JA et al. (2022). Exercise, Diet, and Weight Management During Cancer Treatment: ASCO Guideline. Journal of Clinical Oncology. Läs riktlinjerna
Artikeln presenterar en forskningshypotes, inte en etablerad behandlingsmetod. Kost- och fasterutiner inför operation ska inte ändras utan samråd med vårdteamet.
Tänk på att kommentarerna blir offentliga. Undvik egna eller andras känsliga hälsouppgifter. Kommentarer granskas före publicering.

Kommentarer
Så hanteras din kommentar
Linbro Therapeutics AB ansvarar för kommentarerna. Ditt visningsnamn, din text och datum publiceras om kommentaren godkänns. Din ChatGPT-identitet används för inloggning och för att begränsa spam, men visas inte offentligt. Kommentarer som väntar på granskning raderas senast efter 90 dagar. Godkända kommentarer ligger kvar tills de tas bort eller kommentarsfunktionen avvecklas. Skriv inga känsliga hälsouppgifter. Kontakta sture.hobro@linbrotherapeutics.com om du vill få din kommentar borttagen eller har frågor om hanteringen.